Jag överlevde! Tack och lov för att det var sista gången med drop-inpyssel på förskolan. Denna gången var det påskpyssel igen. Tanken med pyssel är ju god och visst kunde det vara mysigt OM man bara hade ett barn att ägna tiden åt. Ett barn som gillar att pyssla. Denna gången hade jag ju tre barn med mig och det gick väl bra men jag måste erkänna att jag blir stressad i såna där situationer.
Jag tog bilen för jag hoppades att C skulle somna innan pysslet så jag inte behövde gå och bära på en missnöjd bebis och samtidigt klippa och klista med två andra barn och samtidigt vara trevlig mot alla andra mammor och barn och fixa fram fika och ha "en mysig stund". C somnade i bilen och jag åkte och hämtade S i skolan. Glömde ju att tala om för henne i morse att hon skulle gå ut till parkeringen så jag lämnade C i bilen då det fortfarande är snöstorm här för att hämta henne. Hon kom påklädd på halva vägen så det var ju bra.
Vi åkte några meter till förskolan och så började projektet. In med alla barn, ta av alla kläder. C slog ju givetvis upp sina små blå. Försöka leta upp K som befann sig någonstans i byggnaden. en fröken skickade in mig i kärnan och väl där bad jag S att hämta K. Ingen K där...så jakten gick vidare och S hittade honom inne på andra avdelningen. Så stod valet mellan att pyssla eller fika först. Det fick ju bli pyssel först så vi hämtade allt som skulle vara till detta påskpyssel och jag blev jätteglad att det var ett superenkelt pyssel denna gång! Limpistolen fick ligga kvar i skötväskan! Man behövde bara tejp och lite klister till ögonen. Perfekt. Hann precis pyssla klart innan C blev missnöjd. Sedan blev det som beskrivning ovan. Bära missnöjd bebis och fixa fika och prata med andra mammor samtidigt. De hade satt den nya fröken ute i pysslet och hon var jättetrevlig. Gick runt och pratade med alla mammor, syskon och barn och samtidigt visade hon förskolans projekt och berättade om vad de brukade göra. Precis som det ska vara. Fick amma C lite även om det inte hjälper precis. Hon är ju tyst under tiden i alla fall. Fast då började mina två stora barn springa omkring tillsammans med varsin kompis och föra ett herrans oväsen. Stressnivån steg och pysslet avbröts ganska omgående från båda mammorna. Ut i hallen i stället och där blev det ju också ett projekt att få på kläder på alla barn. Det var trångt och alla barn var uppspelta till taket så jag fick boktavligen klä på sonen och sedan fick de gå ut på gården och springa och gapa istället.
Väl hemma var C så trött att det blev gallskrik och då upptäcker jag att skötväskan är kvar på förskolan...f*n liksom...De två stora fick bli kvar hemma och iväg med bebis igen för att hämta väskan. Väl hemma plockade jag upp C då hon inte somnat, nu var hon pigg och glad och nöjd. Hon låg i babysittern när vi åt mellanmål innan hon blev trött igen. Då gav jag henne flaskmjölk och så somnade hon så sött så...i tio minuter..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar