Hälsat på!

Idag tog jag med mig barnen för att hälsa på deras förskola och fritids. Jag hade med mig deras tider inför kommande två veckor och så tänkte jag att det kunde vara skönt för de att veta var deras platser nu ska vara. Man kan väl säga som så att det var jättestor skillnad i bemötande på dessa båda ställen. Vi cyklade först till Kaspers förskola. Alla barn var ute och lekte och de skockades som flugor när Kasper kom. På stället fanns en vikarie för dagen och en ordinarie fröken. Jag tog sikte på den ordinarie fröken som såg mycket osäker ut...som om hon inte visste vart hon skulle ta vägen. Hon gick fram till mig och hälsade enbart på mig och frågade artigt hur sommaren varit. Sen sa hon inte ett ord till. Hon tog min lilla lapp och gick in med den. Jag tog med mig Kasper för att kolla var hans plats fanns och sen lämnade vi stället då vi kände oss mindre välkomna. Alla barnen tyckte det var tråkigt att Kasper inte skulle börja idag och han hade jättegärna velat det såg jag på honom.

Vi cyklade vidare till Sofies skola där det var fullt med fritidsbarn ute. Vi letade upp hennes blivande klassrum och gick in för att kolla var hennes plats i tamburen fanns. Den kunde vi inte hitta så vi gick in och letade upp en fröken. Hennes förskoleklassfröken var inne och hon sken upp som en sol då hon såg Sofie och gick genast fram och gav henne en varm kram och frågade henne hur hon mådde och hur sommaren varit. Hon frågade även Kasper hur det var med honom innan hon började prata med mig. Hela tiden var hon sprudlande glad och gav oss ett riktigt varmt välkomnade. Hon visade oss var Sofies plats fanns och det visade sig att de delat hennes klass i två olika tamburer då det annars skulle varit 40 barn i en tambur och det fanns det ju inte plats till så hon ska vara i sin gamla tambur tillsammans med halva sin klass. Vi tittade lite i hennes klassrum och hittade hennes namn på en låda. På väg hem på skolgården kommer en annan fröken fram och presenterar sig för Sofie. Hon var nyanställd och undrade vilka vi var. Hon satte sig i Sofies nivå när hon pratade med henne och hon verkade också vara mycket bra. Också många av hennes kompisar kom fram och pratade en stund.

Resten av dagen har båda barnen längtat efter sina kompisar och de vill börja på en gång!